Kirsi M. Paltto och Jouni S. Laiti skapar i sin verkstad i Enare installationer och skulpturer med utgångspunkt i duodji, det vill säga samiska hantverkstekniker och material.

Konstnärerna, som bor i Enare och kommer från Utsjoki, visar i sin utställning på Caisas galleri installationer och skulpturer som utforskar människans universella känslor: sorg, närhet, behovet av närhet och kärleksfullhet. I sina verk använder Paltto och Laiti utväxter, trä och horn samt kombinerar dem med ull, textil, rostigt stål och andra industriella material. Genom konsten reflekterar de också över människans förmåga att hantera svåra tider, utanförskap och att inte bli hörd.

Kirsi Máret Paltto behandlar i sin konst den traditionella samiska världsåskådningen och andligheten: finns det utrymme för dem i dag? Hon undersöker också distansering, återkomst och återställande: är det möjligt att återställa det som har gått förlorat? Paltto är också författare, och hennes dikter ingår i verken och fördjupar deras budskap. Dikterna presenteras delvis som text, medan det är möjligt att lyssna på eller läsa andra delar via en QR-kod.

I Jouni S. Laitis konst möts de olika värderingarna inom den traditionella samiska livsstilen och det moderna samhället. Laitis verk behandlar ofta den känsla av otillräcklighet och brådska som det moderna, industrialiserade och snabba samhället ger upphov till. Laiti bidrar genom sina verk till den samhälleliga debatten och belyser friktionen mellan naturen och industrialiseringen. Verken skildrar hur naturens livsrum har krympt till följd av människans verksamhet. I den här utställningen behandlar Laiti känslor i det mänskliga sinnet, såsom behovet av närhet. Ämnena behandlas också på ett humoristiskt och lekfullt sätt.

En guidning på finskt teckenspråk hålls på utställningen lördagen den 21 november kl. 13.00–14.00.

Beskrivning av utställningen på nordsamiska:

Kirsi Máret Paltto ja Jouni S. Laiti ráhkadeaba bájisteaskka sadjedáidagiid ja bácciid, maid vuođđun leat duoji teknihkat ja ávdnasat.

Paltto ja Laiti orruba Anáris ja leaba Ohcejogas eret. Soai čájeheaba Caisa gallerias báhkis ja čoarvvis ráhkaduvvon dáidagiid, maiguin guorahallaba olbmo dovdduid, nu mo morraša, lagašvuođa, lagašvuođa dárbbu ja ráhkislašvuođa. Báhkkái ja čoarvái ovttasteaba maiddái ullu, tekstiilla, ruston stálli ja eará industriála ávdnasiid. Dáidaga bokte guorahallaba maiddái mo olmmoš birge hástalusain, olggobeallái báhcimis ja oaidnemeahttumin gártamis.

Kirsi Máret Paltto gaskkusta duoji sisdoallan jávohis dieđu ođđa vugiin. Son guorahallá dávjá dáidagiinnis árbevirolaš máilmmioainnu ja vuoiŋŋalašvuođa, ja maiddái maid gáidama, máhccama ja máhcaheami – leago vejolaš máhcahit dan mii lea jávkan? Paltto lea maid diktačálli ja su divttat čiekŋudit čájáhusa fáttá. Divttaid sáhttá lohkat teakstan dahje guldalit QR-koda bokte.

Jouni S. Laiti barggut giehtadallet dálá industriijalaš ja hohppos servodaga huššás dovddu das, ahte mihkkige ii leat doarvái. Laiti oassálastá dáiddabargguidis bokte servodatlaš ságastallamii ja lokte ovdan ruossalasvuođa luonddu ja industriijalaš doaimmaid gaskka. Dáiddabarggut govvidit dan, mo meahci eallin gáržžohallá olbmo doaimmaid dihte. Dán čájáhusas leat ollu dáidagat, mat giehtadallet olbmo miela dovdduid ja lagašvuođa dárbbuid. Fáttat giehtadallojit dávjá humoristtalaš ja leaikkastalli vugiiguin.

Čájáhusas lágiduvvo ofelastin suoma seavagielain lávvardaga 21.11 dii 13.00–14.00.