OLEMA är en samtida cirkusföreställning som utforskar och undersöker nedmonteringen av antropocentrismen och upplevelsen av gemenskap.

Verket bygger på en berättelse om en utdöd fågel, vars ensamma sång tystnar. På scenen flätas akrobatik, dans, musik och scenografi samman. Föreställningen ställer frågan om vad som återstår efter förlusterna och om det förlorade ändå kan synas i kroppen, rösten och rörelserna.

Cirkusen erbjuder en unik kontext för att utforska föreställningens teman: dess historia är sammanslingrad med gränssnittet mellan människan och övriga arter; ormmänniskor, djurtämjare och arvet efter kroppslig dehumanisering.

Verkets dramaturgiska kärna växer fram ur berättelsen om utrotningen av kauai-oon. Den sista hanen av arten blev ensam kvar och sjöng sin halva av duetten efter att den sista honan försvann i samband med orkanen Iwan 1982. I en inspelning från Cornell University från 1987 som spelas upp i föreställningen uppstår allt längre tystnader i sången – pauser för en annan röst som inte längre svarar.

På scenen rör sig cirkusartisterna i gränslandet mellan akrobatik, dans och balanskonst samt kroppslighet som leker med uttryckskraften hos andra arter. Den elektroakustiska musiken som kompositören och musikern Ella Jaakkola framför på scenen ger uttryck för livets puls och utrotningens oåterkallelighet. Kostymdesignern arbete tillför verket ytor som står i kontrast till rörelsen: friktion och glidning, glans och grumlighet, varelsernas ytterligheter. På scenen skapar ljusdesign och scenografi en värld som växer fram inifrån, där former, rörelser, reflektioner, illusioner och material med sina skuggor utgör egna karaktärer i föreställningens väv.

De tvärkonstnärliga elementen vävs samman på scenen till en enda fråga: Vad återstår av förlusterna, och kan det som oåterkalleligt har upphört att existera fortleva i den levande kroppen, blicken, rösten och rörelsen?

Föreställningens språk: föreställningen innehåller inget tal
Åldersrekommendation: 14 år och äldre
Föreställningens längd: 60 min.