I ett samhällskonstprojekt jämförs flyktingars och evakuerades erfarenheter: hur det är att tvingas fly från sitt hem för att skapa ett nytt hem på en ny plats.

Avresan kommer oväntat, resan är svår, på den nya platsen kan man bli utsatt för diskriminering och hemlängtan gnager. Men sedan börjar man känna sig som hemma.

Inom ramen för projektet har man intervjuat evakuerade och flyktingar från Karelen samt deras ättlingar. Bland de intervjuade finns också invandrare som inte har kommit hit som flyktingar, men som inte heller kan återvända hem på grund av krig eller konflikter.

I utställningen visas deltagarnas berättelser i form av verk som kombinerar text och bild, skapade med olika tekniker. En del av deltagarna har också bidragit till verken genom att sy eller brodera. Som en motvikt till de gripande berättelserna visar utställningen välbekanta och trygga föremål och textilier från hemmet.

De flesta av finländarna bor i flervåningshus. Av denna anledning påminner utställningen om en korridor i ett flervåningshus, där man tar sig till utställningens olika teman genom lägenheternas dörrar. Vilka slags berättelser döljer sig bakom dörrarna? I utställningen ingår också verket Missä juuresi ovat (Var är dina rötter), som publiken får delta i.

Musiken i ljudverket har komponerats särskilt för denna utställning, med undantag för några befintliga teman. Kanteler, en oud-luta, flöjter och slagverk väver samman ett mångkulturellt ljudlandskap. Ljuden från hemmet och omgivningen kompletterar helheten och stimulerar lyssnarens egna föreställningar. Ljudverket har delvis skapats också genom musikverkstäder.

Idén till samt planering och genomförande av utställningen: bild- och samhällskonstnären Tiina Hallakorpi
Planering, komposition, inspelning och redigering av ljudverket: musikern och kompositören Minna Raskinen

Konestiftelsen har stött projektet.