Tove och Tuulikki – en regnbågshistoria i Helsingfors
En avlägsen ö, en bal på presidentens slott och en mumifigur i randig tröja – alla spelar de en roll i den stillsamt radikala kärlekshistorien mellan Tove Jansson, skaparen av mumifigurerna, och hennes livspartner, konstnären Tuulikki Pietilä. Välkommen på en vandring genom deras livsverk, som de byggde upp under fem decennier: genom ateljéer, havsbriser och rötterna till det vi idag firar som Regnbågshelsingfors.
Tillsammans, mot alla odds
Tove Jansson (1914–2001) är ett namn som många besökare i Finland redan känner till, men bakom hennes kreativa framgångar döljer sig en annan, lika världsförändrande berättelse: den om hennes livslånga kärlek till grafikern Tuulikki Pietilä (1917–2009). De var ett av Finlands mest kända queerpar.
Deras relation började år 1956, när samkönade relationer fortfarande var olagliga i Finland, och varade i nästan fem decennier.
Trots att de inte viftade med flaggor levde Tove och Tuulikki ett färggrant liv: som sig själva, utan skam och utan att be om ursäkt, trots lagarna. År 1992 blev de det första samkönade paret som deltog i presidentens självständighetsbal.
Deras förhållande präglades av ömsesidig kreativitet: de var sanna konstnärer med många passioner och hade separata men närliggande ateljéer i en byggnad på Ulrikasborgsgatan. De arbetade ensamma och tillsammans, och deras liv flätades samman.
Liksom många helsingforsbor idag, i en stad där alla är fria att vara sig själva, var Tove Jansson och Tuulikki Pietilä pionjärer som skapade ett liv som trotsade binära mönster – mellan stad och natur, privat och offentligt, ensamhet och gemenskap.
Både deras liv och konst har lämnat ett bestående avtryck på landets queer-arv: alla har rätt att leva på sitt eget sätt. Idag lever samma känsla av frihet vidare i världens lyckligaste huvudstad.
Queer kärlek i ett föränderligt Helsingfors
1950-talets Helsingfors återhämtade sig efter kriget och omformade sin identitet. För många var de svåra tiderna en påminnelse om att fira och umgås så mycket som möjligt – staden sjöd av kulturell energi och konst.
Men lagarna sackade efter. Homosexualitet avkriminaliserades år 1971 och togs inte helt bort från sjukdomslistan förrän år 1981. Samkönade äktenskap legaliserades i Finland år 2017. Tove Jansson blev alltid kär i personen oberoende av könet, och hennes stad Helsingfors spelade (och spelar fortfarande) en ledande roll i främjandet av HBTQ-rättigheter i landet. Följ med på Helsinki Gay Walk för att lära dig mer!
Mumintroll, metaforer och mening
De storhjärtade temana i berättelserna om Mumintrollen fortsätter att beröra runt om i världen 80 år senare, och om man läser dem från den synvinkeln, är de fyllda med gömda queer-undertexter.
Från Hemulen som alltid bär klänningar till Ynk von Jämmerlund (en hund som i hemlighet älskar katter) och Too-ticki, en klok och lugn karaktär inspirerad av Tuulikki, vävde Tove in subtila uttryck för sin identitet och sitt liv i sina verk.
Sedan 1940-talet har muminberättelserna erbjudit tröst och igenkänning till generationer av queer-läsare.
Platser att besöka: Toves och Tuulikkis Helsingfors
Tove och Tuulikki studerade båda i Paris och tillbringade långa perioder utomlands, men Helsingfors förblev deras kreativa ankare. Det är staden där de träffades, där deras ateljéer låg bara en vindskorridor ifrån varandra och det var där deras konst formades.
Tove studerade vid Konstföreningens ritskola på Ateneum (idag konstmuseet Ateneum) och Tuulikki vid Bildkonstakademin. På Helsingfors konstmuseum (HAM) finns i dag några av Toves stora väggmålningar.
Kort sagt: om du promenerar genom Helsingfors kulturella centrum följer du redan en del av Tove och Tuulikkis historia.
Helsingfors Konsthall, där de träffades
Tove och Tuulikki träffades första gången på en julfest på Helsingfors Konsthall, en utställningshall som Tove var nära knuten till i över 40 år. Den är fortfarande ett måste för alla som älskar samtida konst.
Ulrikasborg, där de arbetade
Paret hade sina arbetsplatser nära varandra, bokstavligen: Tove och Tuulikki arbetade i samma byggnad. Toves ateljé på Ulrikasborgsgatan 1 finns fortfarande kvar, men är inte öppen för allmänheten. Området runt omkring är däremot perfekt för en pittoresk promenad.
Norra Kajen, där de gav sig ut till havs
Norra Kajen är platsen där den unga Tove åkte skridskor på vintern och där hon och Tuulikki senare tog färjan till Pellinge, på väg till sin privata ö. Området erbjuder vackra vyer över havet.
Klovharun, där de tillbringade somrarna
I nästan 30 somrar flydde Tove och Tuulikki till Klovharun, en liten ö i Pellinge, utanför Borgå kust. De byggde en enkel stuga utan elektricitet eller rinnande vatten, där de målade, skrev och tog emot vänner. Idag är Klovharunstugan bevarad av Pellinges kommun och fungerar som konstnärsresidens under sommaren. Ön är en del av ett naturreservat och är i allmänhet inte öppen för besökare, förutom en vecka i juli då det är öppet hus.
Ut på havet
Stolthet, glädje och motstånd i Regnbågshelsingfors
Tove Jansson och Tuulikki Pietilä marscherade inte med banderoller, men deras liv tillsammans var en protest i sig.
Varje år i juni förvandlar Helsingfors Pride staden till en fest för queer glädje, motstånd och gemenskap. Prideparaden samlar nästan 100 000 människor och kulminerar i en livlig festival i Brunnsparken. För både lokalbefolkningen och besökare är det här en chans att reflektera över hur långt vi har kommit i jämlikhetsarbetet, och hur mycket som fortfarande återstår att göra. Regnbågsglädje är ändå inte bara en sommargrej – den moderna Helsingfors queer-kulturen erbjuder aktiviteter året om!
Kom som du är
Tove och Tuulikkis kärlekshistoria talar till alla som någonsin har levt utanför normerna eller helt brutit mot spelreglerna. När du promenerar på Helsingfors gator eller tar färjan ut till skärgården är du välkommen att följa i deras fotspår – inte bara för att lära dig om Helsingfors queerhistoria, utan också för att påminnas om att det inte finns bara ett enda sätt att leva eller älska. Här i Helsingfors är alla välkomna. Kom som du är.